Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Den här studien använder sig av en queerteoretisk utgångspunkt för att försöka reda ut vad som kan sägas om genuskonstruktionen i två välkända religiösa berättelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som återfinns i den hebreiska bibeln. Studien använder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i båda berättelserna att genuset hos både manliga och kvinnliga karaktärer ändrar sig under berättelsens gång, flera gånger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som används i uppsatsen, queerteori, saknar en förståelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en läsning av Ruts bok och Ramayana..

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.